Slut på friden

Livet är allt bra märkligt ändå...

Ena dagen står man med Atlantens vatten upp till knäna för att snabbt bytas mot att man står med jobbskit upp till knäna. Vår flykt till solen är som ni förstår över för denna gång och jag längtar redan efter mer värme och lediga dagar. Faktiskt är längtan så stor så jag redan börjat leta efter nya resor;)

Många människor tycker kanske att det är skönt att komma tillbaka till vardagslunken med laddade batterier men för egen till gjorde denna verklighetsflykt mig ännu mindre motiverad till att löneslava. Denna försmak av livet som komma skall har på alla sätt varit helt underbart och viljan och motivationen att nå den där nivån av ekonomisk frihet är större än någonsin.

Ett något diffust framtids mål har börjat växa fram inom mig och det är att försöka få till någon lösning där vi kan spendera fler månader om året i annat land än Sverige. Jag och familjen mår fantastiskt bra av värmen och därför skulle vi gärna kunna byta bort några av slaskmånaderna här hemma mot något ett ställe där solen skiner på oss. Någon tidsplan kring detta har jag inte men gärna så snart som möjligt. Jag har endel färdigheter som jag tror jag skulle kunna tjäna lite pengar på i utlandet så eventuellt behöver inte några extra veckor till en början vara någon omöjlighet.

Våra dagar i solen har fyllts med bad, pilsner och god mat och faktiskt en liten gnutta ekonomi och börs. Då ekonomi ganska snabbt seglat upp som ett av mina största intressen var det svårt att hålla sig helt undan från att kolla av lite då och då så att pengasoldaterna krigar som dom ska. Ett rejält svajjigt wifi gjorde dock att det mer eller mindre var omöjligt att blogga eller att hålla full koll på Avanza hela tiden. Detta var nog nyttig för mig tror jag. Jag behöver inte kolla av nyhetsflödena hela tiden. Det sköter sig själv!

Någon skönlitteratur blev det inte i solstolen på denna resa utan där låg fokus till 100% på ekonomi. 3 böcker i ämnet lyckades jag plöja och lite tankar kring de olika böckerna tänkte jag dela med mig av inom den närmsta veckan. Under flygningarna som varit har jag haft tid både till funderingar och endel skrivande och detta har resulterat i en liten bank av tänkbara uppslag för kommande inlägg som jag hoppas ni ska tycka är intressanta.

Då vi var borta över ett månadsskifte lyser som ni ser månadens "Hur går det egentligen?" med sin frånvaro än så länge. När jag lyckats vada igenom den värsta av jobbskiten och alla andra måsten kommer jag slå mig ned och plita ner en liten utvecklings-update.

Fördelen med att vara mer eller mindre bortkopplat från nätet ett tag är att det finns en hel del godsaker att läsa/lyssna ikapp. Ser fram mot att läsa ikapp vad ni andra bloggers haft för er:)

MvH Pengaregn

För lite i FuckYou-kassan

Trots att kassan minst sagt är ganska välfylld just nu så är det inte tillräckligt. Inte tillräckligt för att kunna säga Fuck You till vissa väl valda personer. Den där längtan efter frihet som rätt många av oss investerare och utdelningsjägare strävar efter känns verkligen mer aktuell vissa dagar. Idag är en sådan dag...

Att jobba borde i den bästa av världar vara något kul. I min värld är det just nu allt annat än kul och lustfyllt. Om inte mitt jobb resulterade i att en slant sattes in i slutet av månaden skulle jag glatt skita i det. Alla vi löneslavar spenderar alldeles för stor del av våra liv på våra jobb och om då det aktuella jobbet mest bidrar med håravfall och ångest kanske det kan vara läge att se sig om efter något annat.

Nu är det ju inte alltid så lätt att hitta något annat som ska bidra med den där pengen i slutet på månaden och om man dessutom lägger till på kravlistan att det ska kännas meningsfullt och kul blir det ännu svårare. Det är precis just där jag befinner mig nu... Hade FuckYou-kassan varit betydligt större hade jag bara bett chefen att dra för att sedan bara pyssla med mina egna projekt men nu är jag inte där än och därför känns gråa dagar som dessa extra tunga.

När man fått en ordentlig slev med skit kastat på sig från sin överordnande kan det kännas minst sagt segt att glatt knega vidare på samma arbetsplats. Jag känner mig less på att spendera merparten av mina vardagar med att göra saker för att någon annan ska bli nöjd. Jag är trött på att behöva skjuta mina tankar, ideer och projekt åt sidan för att all tid går åt till slavandet. Det är ju inte så att jobba per automatik behöver betyda något tråkigt. Tvärtom kan det ju vara det roligaste som finns om man fick pyssla med det man brinner för. Jag älskar att jobba så det är verkligen inte att jag är lat. Jag vill bara ha möjligheten att välja vad det är jag jobbar med. Att jobba med det man tycker är allra roligast är ganska få förunnat men jag känner att jag måste i allafall börja sträva åt det hållet.

Nu är det ju så att jag är tacksam för att jag har ett arbete överhuvudtaget så troligtvis blir det att knyta näven i fickan och bita ihop ett tag till. Det fina i att få den där skiten kastad på sig är att man blir betydligt mer motiverad att få igång sina egna verksamheter och projekt. Det är dags att skapa en förändring. Från och med nu ska jag försöka att lägga en timme per dag åt att försöka få igång någon av alla mina ideer kring sidoinkomster. Kanske kan dessa sidoinkomster bli min huvudsakliga inkomst om några år. En tröst är ändå att slänga ett öga på excelbladet för mina utdelningar. Dom tickar så sakta på och om några år kommer dom bidra med en ordentlig slant. En dag så kommer FuckYou-kassan vara tillräckligt fylld och då vet jag vad jag kommer göra...

Hur gör ni andra löneslavar för att orka kriga vidare?

MvH Pengaregn