Min syn på risk

På min sida Portföljen fick jag häromdagen en intressant kommentar från en bloggkollega. Det var skribenten Vad är livskvalite? som undrade lite kring min syn på risk. Han förklarade hur han nu börjat styra över endel av sina besparingar mot buffert och räntor och ville höra hur mina tankar gick kring detta.

Då det ganska snabbt blev en lite väl lång kommentar väljer jag att göra ett eget inlägg av det.

Först av allt så tror jag man måste utgå från vilket läge man själv befinner sig i och utifrån det ta ett beslut kring vilken typ av risk man är beredd att ta. I dagsläget har jag valt att vara 100% exponerad mot aktiemarknaden. Jag vill spendera så mycket tid i marknaden som möjligt och de alternativ inom räntespar som finns känns helt enkelt inte tillräckligt attraktiva. Min sparhorisont är minimum 15 år och kan mycket väl vara livet ut och det är dels baserat på det som jag väljer att vara så pass exponerad mot aktier.

På ett annat sätt har jag valt att ta mindre risk. Jag har siktat in mig enbart på stora, starka bolag och låter bli att investera i framtida förhoppningsbolag. På grund av detta missar jag säkerligen en hel drös med kursraketer men det kan jag leva med.

Som ett komplement till detta har jag också valt att ha en ordentligt väldiversifierad portfölj. Mitt ISK + KF närmar sig 50 bolag och spottar ur sig utdelningar på löpande band och kan väl nästan liknas vid min egen lilla indexfond.

Valutarisk är också något jag utsätter mig för men det är inget jag ligger sömnlös över. Med en lång sparhorisont kommer valutan både att risa och rosa mig och i det långa loppet tror jag det jämnar ut sig.

Den här strategin och tänket kommer troligtvis inte vara för evigt för den bygger på en rätt så viktig sak för min del och det är pengar. Jag sitter i den gyllene sitsen att jag har en ordentlig hög med kontanter utanför börsen. Hade jag inte haft denna kassa hade risktagandet här ovan nog sett lite annorlunda ut.

Min kudde med pengar har jag möjlighet att använda om det skulle bli större sättningar i marknaden och därför vågar jag vara så exponerad som jag är. Om det här är rätt väg att gå får framtiden visa men än så länge sover jag gott om natten med vetskapen att jag skulle kunna utnyttja ett ordentligt kursras till min fördel.

Pengahögen jag har utanför börsen är inte evig utan kommer undan för undan minska då jag månad för månad köper fler aktier. Över tid kommer alltså min strategi gällande risk behöva att ändras när förutsättningarna ser annorlunda ut. Nu är jag ju inte där än och då är det svårt att sia om hur tankarna och magkänslan ska bete sig när man står inför den situationen. Jag tror dock inte min strategi skulle ändras så där överdrivit mycket. Möjligen skulle jag ha en viss procent i räntor men fokus kommer förmodligen fortfarande vara på att spend time in the market.

Att försöka tajma marknaden är inte jag någon ninjamästare på så det kommer jag även i fortsättning lämna till andra och för att summera min syn på risk så landar jag någonstans i att jag här och nu är beredd på att ta ganska stor risk tack vara att jag är hyggligt stadd i kassan. Om börsen är på väg mot den stora kraschen eller om vi kommer fortsätta resan upp låter jag vara osagt. Jag vet verkligen inte och för min del spelar det ingen roll. Jag vill vara i marknaden och är förberedd både på upp & nedgångar. Längs vägen kommer jag glädjas åt varenda litet pengaregn mina bolag ger mig.

Den här typen av frågeställningar tror jag är nyttiga för mig. Dom tvingar mig att tänka efter, reflektera och försöka få ned mina tankar i ord. Det är inte alltid det lättaste men jag hoppas ni fått en något mer nyanserad bild av hur mina tankar snurrar. Tack Vad är livskvalite? för frågan:)

Hur ser ni på ert risktagande?

MvH Pengaregn